Citat s. 33 "Genom att dokumentera vad barn gör, säger och ger uttryck för på olika sätt lär vi oss inte bara något om oss själva som pedagoger utan framför allt lär vi oss något om barnen och hur de upplever, förstår och uttrycker omvärlden. Det är barnet som subjekt som ska stå i centrum för vår verksamhet på förskolan"
Nu efter att ha skrivit i denna blogg några inlägg känner jag att min egen blogg ger mig nytta i mitt lärande. Jag kan gå tillbaka till det jag tidigare skrivit och genom att anteckna en sida och citat kan jag lätt gå tillbaka till det jag läst. För att ta reda på mer och läsa det fler gånger. Ibland fastnar man för nåt när man läser det, Så då kan det också vara bra att komma ihåg det längre fram.
fredag 27 januari 2012
Boken: Varför pedagogisk dokumentation av Lenz Taguchi
Det står i boken s. 14: citat: " Att en förskolas rutiner och handlingsmönster kan vara så starka att oavsett vad man har för egna föreställningar om hur man vill arbeta och varför , så "glider" man in i befintliga, vedertagna och traditionella rutiner och förhållningssätt. Det verkar som om redan befintliga handlingsmönster och rutiner så att säga blir förkroppsligande i pedagogen efter en tids arbete i praktiken."
Det är verkligen det här som jag hade sån oro för när jag arbetade att jag skulle hamna i dessa rutiner och förhållningssätt som redan fanns in arbetade på avdelningen. Även fast jag kände att jag visste hur jag ville arbeta och varför jag ville arbeta så så drogs jag mer och mer åt att det skulle arbetas så som de alltid arbetat på avdelningen. Det skulle inte ske så mycket förändring. Jag vet att förändring tar tid. Det går dock inte att arbeta på ett sätt som man tycker är fel.
Jag mötes av denna mening:
- Men det här har vi alltid gjort och det har alltid fungerat.
Det behövs alltid förändring på förskolan, hur mycket man än arbetar så kan det alltid bli bättre. Jag tror inte man kan arbeta fram rutiner och arbetssätt och sen stanna där. Man måste hela tiden gå framåt.
Att göra samma saker varje dag, år in och år ut. Vad ger det mig som pedagog?, vad ger det barnen?
Jag vill lyssna på barnen och jag vill att de ska få vara delaktiga och bestämma i den mån de kan. Jag är trött på att höra folk säga att barn är för små. Det gör mig lite arg.
Vad är det som säger att en 1-3 åring trivs bäst på gården och på den egna avdelningen. Om vi inte testar vad barnen kan, så kan vi inte veta vad de kan. Och om barnen inte får prova på saker så kan de inte lära sig. Och om vi inte frågar barnen vad de vill? och vad de tycker om? Hur kan vi då veta? Vi kan ju inte anta att barnen trivs bäst på gården om de aldrig får prova nåt annat.
Förra året på sommaren var min dotter 2 år. Och envis som hon är beslutade hon att det var tid för henne att lära sig gunga själv. För det hade hon sett de stora barnen göra. Men hon hade ju också fått höra från bland annat sin egen bror denna kommentar:
- Du är liten. Jag är stor. Du kan inte.
Så hon öva och hon öva och när hon kom tillbaka till förskolan klättra hon upp på gungan och visade fröken och barnen att hon var lika stor som de andra barnen som kunde gunga. Även om hon rent fysiskt inte var lika stor. Och även om det tog mycket längre tid för henne att ta sig upp på gungan eftersom rent kroppsligt var hon enormt mycket kortare än de andra barnen. Och gungan satt väldigt högt upp.
Nu idag när hon har börjat prata mer så säger hon även själv - jag kan och klappar händerna. Det jag vill ha sagt med detta är bara för att ett barn har en viss ålder så ska man inte anta att den inte kan. Man ska låta den försöka först. Anta inte att ett barn är för liten. Men visst vissa saker är man ju för liten för det går ju inte att komma ifrån. Längdgränser på Gröna Lund, Systembolagets åldergräns, och även hur mycket man ibland vill så kan man inte samma saker som ett annat barn som är äldre.
Men ibland kanske man ska få möjligheten till att försöka.
Det är verkligen det här som jag hade sån oro för när jag arbetade att jag skulle hamna i dessa rutiner och förhållningssätt som redan fanns in arbetade på avdelningen. Även fast jag kände att jag visste hur jag ville arbeta och varför jag ville arbeta så så drogs jag mer och mer åt att det skulle arbetas så som de alltid arbetat på avdelningen. Det skulle inte ske så mycket förändring. Jag vet att förändring tar tid. Det går dock inte att arbeta på ett sätt som man tycker är fel.
Jag mötes av denna mening:
- Men det här har vi alltid gjort och det har alltid fungerat.
Det behövs alltid förändring på förskolan, hur mycket man än arbetar så kan det alltid bli bättre. Jag tror inte man kan arbeta fram rutiner och arbetssätt och sen stanna där. Man måste hela tiden gå framåt.
Att göra samma saker varje dag, år in och år ut. Vad ger det mig som pedagog?, vad ger det barnen?
Jag vill lyssna på barnen och jag vill att de ska få vara delaktiga och bestämma i den mån de kan. Jag är trött på att höra folk säga att barn är för små. Det gör mig lite arg.
Vad är det som säger att en 1-3 åring trivs bäst på gården och på den egna avdelningen. Om vi inte testar vad barnen kan, så kan vi inte veta vad de kan. Och om barnen inte får prova på saker så kan de inte lära sig. Och om vi inte frågar barnen vad de vill? och vad de tycker om? Hur kan vi då veta? Vi kan ju inte anta att barnen trivs bäst på gården om de aldrig får prova nåt annat.
Förra året på sommaren var min dotter 2 år. Och envis som hon är beslutade hon att det var tid för henne att lära sig gunga själv. För det hade hon sett de stora barnen göra. Men hon hade ju också fått höra från bland annat sin egen bror denna kommentar:
- Du är liten. Jag är stor. Du kan inte.
Så hon öva och hon öva och när hon kom tillbaka till förskolan klättra hon upp på gungan och visade fröken och barnen att hon var lika stor som de andra barnen som kunde gunga. Även om hon rent fysiskt inte var lika stor. Och även om det tog mycket längre tid för henne att ta sig upp på gungan eftersom rent kroppsligt var hon enormt mycket kortare än de andra barnen. Och gungan satt väldigt högt upp.
Nu idag när hon har börjat prata mer så säger hon även själv - jag kan och klappar händerna. Det jag vill ha sagt med detta är bara för att ett barn har en viss ålder så ska man inte anta att den inte kan. Man ska låta den försöka först. Anta inte att ett barn är för liten. Men visst vissa saker är man ju för liten för det går ju inte att komma ifrån. Längdgränser på Gröna Lund, Systembolagets åldergräns, och även hur mycket man ibland vill så kan man inte samma saker som ett annat barn som är äldre.
Men ibland kanske man ska få möjligheten till att försöka.
Vad är pedagogisk dokumentation?
Jag ska nu försöka besvara följande frågor Vad är pedagogisk dokumentation?
Vilka erfarenheter har du av pedagogisk dokumentation?
Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett värdefullt arbetsverktyg?
Vad är pedagogisk dokumentation?
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg vi ska använda oss av. För att utveckling ska ske behövs en dialog i arbetslaget, men också mellan barnen och mellan oss vuxna och barnen. Vi ska lyssna på barnen och deras tankar.
Vi kan dokumentera på olika sätt: Videofilma, sätta upp foton, sätta upp text på väggar, göra intervjuer med barnen, göra portfolio, skriva månadsbrev till föräldrar. För all dokumentation som görs behövs reflektionstid. Det ska finnas tid för att diskutera. Detta medför ju problem om det bara är förskollärare som har planeringstid/reflektionstid. Hur ska man lösa problemet?
Hur har ni andra gjort på er arbetsplats, när har ni fått tiden?
Reflektionstid är att vi ska få tid för våra tankar. Vi ska kunna diskutera med andra vår tankeprocess. Tankar förändras ständigt och vi tolkar händelser olika. Jag kanske ser något annat än mina arbetskamrater och barnen kanske ser nåt annat än vad vi vuxna gör.
Genom pedagogisk dokumentation ska vi lära oss, så skillnaden mellan pedagogisk dokumentation och dokumentation är att vid pedagogisk dokumentation så drar vi in våra tankar och reflekterar kring dokumentationen. Dokumentera är när vi samlar själva matrialet. Vi sätter upp fotografier, vi sätter upp texter. Vi skriver månadsbrev, gör portfolio, fotograferar och videofilmar.
Vilka erfarenheter har jag av pedagogisk dokumentation?
När man läser mer och mer vad pedagogisk dokumentation är så inser jag att jag inte har så mycket erfarenhet av pedagogisk dokumentation, bara av dokumentation.
Jag brukar dokumentera, men inte använda mig av pedagogisk dokumentation. Vi brukade inte diskutera i arbetslaget om vår dokumentation, vi brukade inte ens ha tid avsett för detta. Det är verkligen mycket som jag nu kan tycka man borde ha gjort i sitt arbetslag under de år jag arbetat, men å andra sidan är detta nytt för mig. Jag har arbetat på olika arbetsplatser, så det har sett ut på olika sätt. På min tidigare arbetsplats för flera år sedan tycker jag vi dokumenterade mer och där att det var mer pedagogisk dokumentation. Där brukade vi göra Portfolio, vi hade ansvar om 5 barns portfolio var. Där brukade vi dokumentera vad barnen har lärt sig och vi brukade även ta ner dessa portfolio och visa barn och föräldrar. Vi brukade låta barnen titta i portfolion och prata om vad de gör. De tittade även tillsammans med sina kamrater i sin pärm. Där hade vi så vi visste vad som skulle finnas med i denna portfolio. Så allt lades in under olika flikar.
Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett värdefullt arbetsverktyg?
Dokumentations arbetet ska hjälpa oss att utvecklas som pedagoger. Det ska hjälpa oss att förbättra vår verksamhet. Dokumentationen ska föra oss framåt i vårt arbete. Det är också krav att vår verksamhet ska dokumenteras. Detta står i läroplanen Lpfö 98 s.14:
" Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utveckla förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras."
Citat ur Varför pedagogisk dokumentation av Lenz Taguchi s.12:
" Dokumentationen ger oss svar på frågor om vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig- barns läroprocesser. All sådan kunskap innebär att även pedagogen går in i ett lärande- en läroprocess."
Vilka erfarenheter har du av pedagogisk dokumentation?
Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett värdefullt arbetsverktyg?
Vad är pedagogisk dokumentation?
Pedagogisk dokumentation är ett verktyg vi ska använda oss av. För att utveckling ska ske behövs en dialog i arbetslaget, men också mellan barnen och mellan oss vuxna och barnen. Vi ska lyssna på barnen och deras tankar.
Vi kan dokumentera på olika sätt: Videofilma, sätta upp foton, sätta upp text på väggar, göra intervjuer med barnen, göra portfolio, skriva månadsbrev till föräldrar. För all dokumentation som görs behövs reflektionstid. Det ska finnas tid för att diskutera. Detta medför ju problem om det bara är förskollärare som har planeringstid/reflektionstid. Hur ska man lösa problemet?
Hur har ni andra gjort på er arbetsplats, när har ni fått tiden?
Reflektionstid är att vi ska få tid för våra tankar. Vi ska kunna diskutera med andra vår tankeprocess. Tankar förändras ständigt och vi tolkar händelser olika. Jag kanske ser något annat än mina arbetskamrater och barnen kanske ser nåt annat än vad vi vuxna gör.
Genom pedagogisk dokumentation ska vi lära oss, så skillnaden mellan pedagogisk dokumentation och dokumentation är att vid pedagogisk dokumentation så drar vi in våra tankar och reflekterar kring dokumentationen. Dokumentera är när vi samlar själva matrialet. Vi sätter upp fotografier, vi sätter upp texter. Vi skriver månadsbrev, gör portfolio, fotograferar och videofilmar.
Vilka erfarenheter har jag av pedagogisk dokumentation?
När man läser mer och mer vad pedagogisk dokumentation är så inser jag att jag inte har så mycket erfarenhet av pedagogisk dokumentation, bara av dokumentation.
Jag brukar dokumentera, men inte använda mig av pedagogisk dokumentation. Vi brukade inte diskutera i arbetslaget om vår dokumentation, vi brukade inte ens ha tid avsett för detta. Det är verkligen mycket som jag nu kan tycka man borde ha gjort i sitt arbetslag under de år jag arbetat, men å andra sidan är detta nytt för mig. Jag har arbetat på olika arbetsplatser, så det har sett ut på olika sätt. På min tidigare arbetsplats för flera år sedan tycker jag vi dokumenterade mer och där att det var mer pedagogisk dokumentation. Där brukade vi göra Portfolio, vi hade ansvar om 5 barns portfolio var. Där brukade vi dokumentera vad barnen har lärt sig och vi brukade även ta ner dessa portfolio och visa barn och föräldrar. Vi brukade låta barnen titta i portfolion och prata om vad de gör. De tittade även tillsammans med sina kamrater i sin pärm. Där hade vi så vi visste vad som skulle finnas med i denna portfolio. Så allt lades in under olika flikar.
Hur kan pedagogisk dokumentation bli ett värdefullt arbetsverktyg?
Dokumentations arbetet ska hjälpa oss att utvecklas som pedagoger. Det ska hjälpa oss att förbättra vår verksamhet. Dokumentationen ska föra oss framåt i vårt arbete. Det är också krav att vår verksamhet ska dokumenteras. Detta står i läroplanen Lpfö 98 s.14:
" Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utveckla förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras."
Citat ur Varför pedagogisk dokumentation av Lenz Taguchi s.12:
" Dokumentationen ger oss svar på frågor om vad barn kan, hur barn tänker och hur de lär sig- barns läroprocesser. All sådan kunskap innebär att även pedagogen går in i ett lärande- en läroprocess."
torsdag 26 januari 2012
Nu har jag anmält mig till en föreläsning
Nya krav på förskolan - arbeta i den reviderade läroplanens anda!
FÖRELÄSNING
Någon som har fler tips på intressanta föreläsningar?
FÖRELÄSNING
Någon som har fler tips på intressanta föreläsningar?
tisdag 24 januari 2012
Nu är läsning av kurslitteratur påbörjad
Jag har börjat med läroplanen, men kan inte hitta i läroplanen att man använder sig av ordet pedagogisk dokumentation. Det står en del om att dokumentera, men inget om pedagogisk dokumentation. Det står att man ska dokumentera, men jag känner inte att läroplanen ger någonting om hur man ska gå till väga när man dokumenterar. Det står dock att man ska använda olika former av dokumentation.
Citat ur Lpfö 98 s. 11 "Arbetslaget ska ge barnet möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, ideer och tankegångar med hjälp av ord, konkret matrial och bild samt estetiska och andra uttrycksformer"
Så vi ska alltså ge barnen inflytande och låta de vara delaktiga i en del av den dokumentation vi gör på förskolan.
Däremot borde dokumentationen vara kopplad till läroplanen hela tiden och det man sätter upp på väggar skulle kunna ha ett citat från läroplanen. Som förälder skulle det vara lättare att se att förskolan arbetar efter läroplanen om man konkret fick se hur man på förskolan arbetar efter läroplanen. Känns som jag blir väldigt trött i huvudet av läroplanen. Den känns lite avancerad.
Det är mycket att lära...
Citat ur Lpfö 98 s. 11 "Arbetslaget ska ge barnet möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, ideer och tankegångar med hjälp av ord, konkret matrial och bild samt estetiska och andra uttrycksformer"
Så vi ska alltså ge barnen inflytande och låta de vara delaktiga i en del av den dokumentation vi gör på förskolan.
Däremot borde dokumentationen vara kopplad till läroplanen hela tiden och det man sätter upp på väggar skulle kunna ha ett citat från läroplanen. Som förälder skulle det vara lättare att se att förskolan arbetar efter läroplanen om man konkret fick se hur man på förskolan arbetar efter läroplanen. Känns som jag blir väldigt trött i huvudet av läroplanen. Den känns lite avancerad.
Det är mycket att lära...
Andra skoldagen.
Första skoldagen kändes lite mycket. Har nu påbörjat flera kurser och min litteratur samling fylls på mer och mer.
Det är nu andra terminen jag pluggar på Universitet. Och nu även högskola. Men förra terminen läste jag bara en kurs. Får se om jag lyckas klura ut om det är nån skillnad på universitet och högskola. Men just nu har jag viktigare saker att ägna mig åt. Har ägnat morgonen åt att läsa en del bloggar. Bloggar jag läst har jag lagt till i min blogglista. Kändes som en bra ide att lägga till bloggarna så jag kan ha lite bättre koll. Min fundering är nu mest på hur man lättast håller koll på alla kurskamraters bloggar. Hur ser man lättast när de blivit uppdaterade med ett nytt blogg inlägg?
En bok saknas nu för mig och det är Portfolio i förskolan. Så alla andra böcker till kursen har jag hittat. Så framsteg även på litteratur hållet.
När jag läste under bloggarna idag så kände jag redan nu att man tog del av andras erfarenheter.
Detta cirkulerar just nu i min hjärna:
-Att tänka mer på hur barnen vill ha dokumentationen. Det är ett bra steg i rätt riktning. Verkar riktigt bra att barnen får vara med och bestämma vad som ska dokumenteras och vad som ska stå vid bilderna. Låta barnen vara delaktiga i dokumentationen. Barnen kanske väljer att skriva nåt annat än vad pedagogerna hade skrivit.
- Tid, hur får man tid för allt som ska hinnas med när man börjar arbeta igen. Tid för barnen, tid för planering. Tid för dokumentation.
/Anette
Det är nu andra terminen jag pluggar på Universitet. Och nu även högskola. Men förra terminen läste jag bara en kurs. Får se om jag lyckas klura ut om det är nån skillnad på universitet och högskola. Men just nu har jag viktigare saker att ägna mig åt. Har ägnat morgonen åt att läsa en del bloggar. Bloggar jag läst har jag lagt till i min blogglista. Kändes som en bra ide att lägga till bloggarna så jag kan ha lite bättre koll. Min fundering är nu mest på hur man lättast håller koll på alla kurskamraters bloggar. Hur ser man lättast när de blivit uppdaterade med ett nytt blogg inlägg?
En bok saknas nu för mig och det är Portfolio i förskolan. Så alla andra böcker till kursen har jag hittat. Så framsteg även på litteratur hållet.
När jag läste under bloggarna idag så kände jag redan nu att man tog del av andras erfarenheter.
Detta cirkulerar just nu i min hjärna:
-Att tänka mer på hur barnen vill ha dokumentationen. Det är ett bra steg i rätt riktning. Verkar riktigt bra att barnen får vara med och bestämma vad som ska dokumenteras och vad som ska stå vid bilderna. Låta barnen vara delaktiga i dokumentationen. Barnen kanske väljer att skriva nåt annat än vad pedagogerna hade skrivit.
- Tid, hur får man tid för allt som ska hinnas med när man börjar arbeta igen. Tid för barnen, tid för planering. Tid för dokumentation.
/Anette
söndag 22 januari 2012
Inlämningsuppgift 1- Skapa din kursblogg
Kurs: Att dokumentera och stimulera barns utveckling i förskolan
Poäng: 7,5 p
Plats: Högskolan i Borås
Studerande: Anette Larsson
Har än så länge endast hittat tre av böckerna Läroplanen för förskolan, Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inytande i förskolans dokumentation & Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Bara tyvärr en av böckerna som än så länge dykt upp i brevlådan. Och det är vad berättas om mig.
Kurslitteratur och övriga läromedel:
Bolstad, Rachel (2004). The role and potential of ICT in early childhood education: A review of
New Zealand and international literature. New Zealand: Ministry of education. (89 s.)
Bølgan, Nina (2006). Temahefte om IKT i barnehagen. Oslo: Kunnskapsdepartementet. (40 s.)
Krok, Göran & Lindewald, Maria (2009). Portfolio i förskolan: att komma igång. 2. uppl. Malm
ö: Epago. (116 s.)
Lindgren, Anne-Lie & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad Etiska aspekter på förskolans
arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 8 nr 12 s 58-69 (12 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och
ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS. (83 s.)
Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn datoranvändande som meningsskapande praktik
i förskolan. Diss. Lund : Univ., (194 s.)
Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (16 s.)
Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inytande
i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB. (110 s.)
Poäng: 7,5 p
Plats: Högskolan i Borås
Studerande: Anette Larsson
Har än så länge endast hittat tre av böckerna Läroplanen för förskolan, Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inytande i förskolans dokumentation & Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Bara tyvärr en av böckerna som än så länge dykt upp i brevlådan. Och det är vad berättas om mig.
Kurslitteratur och övriga läromedel:
Bolstad, Rachel (2004). The role and potential of ICT in early childhood education: A review of
New Zealand and international literature. New Zealand: Ministry of education. (89 s.)
Bølgan, Nina (2006). Temahefte om IKT i barnehagen. Oslo: Kunnskapsdepartementet. (40 s.)
Krok, Göran & Lindewald, Maria (2009). Portfolio i förskolan: att komma igång. 2. uppl. Malm
ö: Epago. (116 s.)
Lindgren, Anne-Lie & Sparrman, Anna (2003). Om att bli dokumenterad Etiska aspekter på förskolans
arbete med dokumentation. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 8 nr 12 s 58-69 (12 s.)
Lenz Taguchi, Hillevi (1997). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och
ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS. (83 s.)
Ljung-Djärf, Agneta (2004). Spelet runt datorn datoranvändande som meningsskapande praktik
i förskolan. Diss. Lund : Univ., (194 s.)
Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad 2010. (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 (16 s.)
Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig?: barns rättigheter och möjligheter till inytande
i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur AB. (110 s.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)